Öring på 300meters höjd - En bildupplevelse.

 

Sökandet efter ett eget drömvatten...

Vem drömmer inte om sitt eget vattendrag och sin egen hemliga lilla å, där man i lugn och ro kan blöta sina flugor framför vakande öringar utan att någon annan kommer och klampar in i lugnet för att förstöra upplevelsen.
Men sällan tänker vi svenskar utanför vårat hemlands gränser.
Vi letar djupt i skogarna och högt uppe bland fjällen.
Vissa utav oss hittar det vi söker och fortsätter att besöka den platsen tills våra dagar är till ända.
Men Christer Stenberg är snäppet värre. Som han själv säger ”Jag är nog sådan som person, att jag gärna vill utforska lite eget.”
Och det gör han också. Christer har fiskat öring i både SriLanka och i Indien med framgång.
Under åren 2004 till 2005 så arbetade han som biståndsarbetare i Pakistan och fann kulturen och naturen mycket vacker och intressant.

Varje sommar under hela livet hade Christer åkt till fjällen för att komma ifrån allt och för att få fiska öring.
Men nu tog arbetet upp all tid och han hade inte en chans att ta sig hem under sommaren.
Så fick han en idé om att undersöka ett område i bergen där han viste att engelsmännen haft en koloni under början utav 1900 talet.
Utav erfarenhet så viste han också att Engelsmännen brukade plantera in öring i vattnen omkring sina kolonier.
Flera sjöar fans i området och lokalbefolkningen bekräftade att dom hyste öring.
Men Christer var mest intresserad utav fiske efter öring i strömmande vatten och letade vidare tills han hittade en älv i det område som Engelsmännen koloniserat under tidiga 1900 talet.
Den låg i en dal som man kunde följa hela vägen ända upp i källflöderna.
Och så fick det bli.


Underbart landskap...

På 3000 meters höjd med ett landskap som var både vackert och kargt, med 5000meter höga berg och djupa raviner i blickfånget så fann han en vacker älv som han med 100% säkerhet viste att ingen Scandinavier hade blött en fluga i någonsin eller åtminstone på 100 år.
Han hade funnit en plats som ingen någonsin skrivit om eller fiskat med fluga på.
Känslan och glädjen var obeskrivlig och nu kvarstod bara en fråga, kommer det att finnas öring här?

Det gjorde det, och i denna främmande men vackra miljö som kändes så långt hemmifrån det bara går, fann han att när han stod nere vid vattnet och skulle släppa tillbaks en fin kilosöring som han tagit på en klassisk Svensk fluga.
Så kändes allt bekant igen, det kändes precis som hemma.
Öringen såg precis ut som hemma i fjällen, kanske lite större prickar. Men öringen ser ju faktiskt annorlunda ut här hemma i våra Svenska vatten med så det är inget konstigt.
Man kunde också som Christer säger ”ha samma bortförklaringar i Pakistan som hemma i Sverige”
Är vattnet för varmt eller för lågt så får man ingen fisk. Flugvalet och vädret spelade lika stor roll där som hemma. Bara för att man kommer till en vacker orörd älv så kommer man inte att få fisk på varje kast. Du måste fortfarande leta fisken och välja rätt fluga. Men utan det så skulle det ju heller inte vara något riktigt fiske.

Några mil bort ligger K2, Världens näst högsta berg. Året 2004 så var det 50 år sedan någon först besteg berget och ett jubileum hölls då grupper kunde få gå upp till K2’s basläger för en liten cermoni med pompa och ståt.
Det var lockande att få klättra upp en liten bit på det mytomspunna berget men Christer var ju faktiskt där för fisket så det blev inget av med bergsklättrandet.

Eftersom älven var obesökt utav andra än lokalbefolkningen som alldrig ens sett ett flugspö så fans inget officiell fiskeguide.
Men på turistkontoret så hittade Christer en man som sade sig vara lite utav en alltiallo.
Han hade jättebra kontakter och kunde få fram fiskelicenser och transport upp i bergen till vattnet men efter första dagen så hade Christer lärt sig mer om älven och öringarna än sin guide så i fortsättningen fiskade han ensam.

Något han upptäckte under sina turer till Pakistan och hans alldeles egna öringälv var att fiskesäsongen var mycket kort och man fick koncentrera fisket till omkring juni, juli & augusti. Resterande 9 månader så höll vintern landet i ett hårt grepp och snön låg kvar på berget även under Juni.
Under resorna så lärde sig Christer mer och mer om tider, vattenstånd, flugor och ståndplatser.
Och under den sista resan 2005 så var allt helt enkelt perfekt, vatten, väder och vind.

Under fyra tillfällen har han besökt denna älv för att varje gång leta sig högre upp mot källsjön. Och under sommaren 2005 slutade resan och Christer kom ända upp till den lilla källsjön under en stor glaciär.
Och det är denna resa som hela berättelsen kommer att handla om.
Mycket nöje!

• Under den första resan förde Christer en dagbok som han senare skrev ut som en artikel, och den fins att läsa på: http://www.rackelhanen.se/swe/1244.htm